Baggage Claim

 
 
 
 
Handling: Montana lovar sig själv att inte vara den äldsta och den enda kvinnan i hela hennes familj aldrig att gifta sig så Montana ger sig ut på en trettio dagar, trettio tusen mils expedition för att charma en potentiell friare till att bli hennes fästman.
 
Skådespelare: Paula Patton, Derek Luke,Taye Diggs, Adam Brody, Jill Scott, Trey Songz.
 
 
 
 
 
 
     
                                                 
 
 
 

 
 
 
 
En tragisk Katherine Heigl - aktig disaster som får feministerna att koka.
 
 

Denna film är en typisk kliché (som är mitt favorit ord) vilket gör att filmen faller platt som en pannkaka. Låt mig demonstrera vad en "typisk" misslyckad romantisk komedi film innehåller:
 
  • Är tjejen hopplös och behöver en man? Check!
  • Är hon tjejen som är superhet men ingen fattar varför hon fortfarande är singel? Check!
  • Har hon en man som hon inte ens tänkt på som potentiell bf runt sig, som är en riktigt nice kille men som blivit "friendzoned"? Check!
  • Träffar hon massor av extremt snygga killar men som alla gör något litet (eller stort) turn off? Check!
  • Träffar hon någon i sista minuten som man tycker är helt perfekt, men som hon avvisar för killen som hon hade friendzonat och som hon precis insett är hennes "the one"? Check!
  • Har hon en (eller flera) vänner som är väldigt sexuella och alltid har någon torr (okej jag erkänner ibland roliga) kommentarer, men som man vet att hon kommer ha ett deeptalk med i slutet av dagen? Check and check!
 
Det som  är så synd med dessa typer av filmer är att man kan förutspå allt från sekunden man ser William (Derek Luke) att det är han som är hennes the one, sorry för spoilers. Och ingen gillar en film som man kan förutspå, med undantag för Titanic och Rome and Juliet ofc. 
Problemet med skiten (ursäkta) är att detta är något man sett om och om igen. Det är inget originellt, vilket gör att komedi, romansens avdelning har börjat få sämre och sämre recensioner. Vilket är förståeligt. Och Baggage Claim följer mönstret på pricken. 
 
Tjejerna i dessa filmer blir gång på gång porträtterade som svaga och försvarslösa. En kille avvisar henne, och hon sitter i sin lägenhet med sin Ben 'n Jerry's och Sleepless In Seattle DVD och gråter floder i sina söta pj's. Det är ju tragiskt, jag säger inte att det inte finns tjejer som inte har det så... Men snälla någon! 
 
Det enda som jag faktiskt tyckte att regissören gjorde rätt var nog att skådespelarna var extremt skickliga och begåvade. Tyvärr, så förtjänar inte denna film dessa skådespelare. Honestly.
 
 
Så efter all denna sorg så blir det.................
 
 
BETYG:
 
 

                    
 
 
 
 
 
Håller ni med eller inte? Kommentera eller maila mig på: [email protected].
 
 
 
Ha en craze vecka,
 
Ella Johansson
 
 
P.S. Ledsen för den korta recensionen but I´m too hurt alltså -.-